När uppkopplad utrustning blir en säkerhetsrisk: Så skyddar du verksamheten

Under natten till den 2 november drabbades flera ICA- och Coop-butiker runt om i Sverige av omfattande störningar i sina kyl- och fryssystem. I en butik på Öland hade temperaturen i en frys stigit till 55 grader när personalen kom till arbetet. Livsmedel har behövt kasseras, butiker har fått avbryta delar av sin verksamhet och i en Coop-butik i Gävle började det till och med ryka ur frysdiskarna. (Källa: SVT Nyheter, SVT Gävleborg)

Liknande incidenter har rapporterats i flera andra europeiska länder och händelserna utreds fortfarande. Mycket pekar dock på att uppkopplade styrsystem har varit måltavlor för angrepp.

Detta är tyvärr inte första gången. Så sent som den 12 oktober utsattes hundratals franska livsmedelsbutiker för en cyberattack där angripare manipulerade fjärrstyrningen av kyl- och frysanläggningar. Temperaturen höjdes kraftigt, stora mängder livsmedel förstördes och på vissa platser uppstod mindre bränder. (Källa: INCIBE-CERT)

Gemensamt för händelserna är att de visar hur sårbar teknik som har en direkt påverkan på den fysiska verksamheten kan vara. Det är en säkerhetsrisk som fler organisationer behöver ta på allvar.

När cyberangrepp får fysiska konsekvenser

I takt med att fler verksamheter digitaliseras ansluts också allt mer utrustning till nätverk och internet. Det kan handla om kylsystem, ventilation, passersystem, fastighetsautomation, produktionsmaskiner eller annan teknik som övervakas och styrs på distans.

Dessa system brukar beskrivas som IoT (Internet of Things) och OT (Operational Technology). Till skillnad från traditionella IT-system, som främst hanterar information, används OT för att styra och övervaka fysiska processer.

Uppkopplingen skapar stora möjligheter till effektivare drift, bättre övervakning och snabbare service. Samtidigt introduceras nya angreppsvägar, särskilt om utrustningen är direkt åtkomlig från internet, använder svaga inloggningsuppgifter eller administreras av externa leverantörer utan tillräckliga säkerhetskontroller.

Riskerna är inte begränsade till handeln. Under 2025 bekräftade Kanadas nationella cybersäkerhetscenter intrång i internetanslutna industriella styrsystem vid flera samhällsviktiga anläggningar. Angripare hade bland annat manipulerat vattentrycket vid en kommunal vattenanläggning och ändrat temperatur- och fuktinställningar i en spannmålsanläggning. (Källa: Canadian Centre for Cyber Security)

Det illustrerar en viktig förändring i hotbilden. En angripare behöver inte nödvändigtvis komma åt organisationens centrala IT-miljö för att orsaka allvarliga störningar. Det kan räcka att hitta en sårbar väg in till ett enskilt styrsystem.

Enligt ICA ligger de drabbade butikernas uppkoppling utanför kedjans centrala nätverk. Det understryker vikten av att säkerhetsarbetet omfattar även system och leverantörsanslutningar som hanteras vid sidan av den ordinarie IT-miljön. (Källa: SVT Nyheter)

Konsekvenserna kan bli omedelbara och kännbara. Förstörda varor, produktionsstopp, avbrutna leveranser, skadad utrustning och i värsta fall risker för människors säkerhet.

Sju åtgärder som minskar riskerna för din verksamhet

Händelserna visar varför organisationer behöver ha en samlad bild av säkerheten i sin uppkopplade utrustning. Det gäller inte bara stora industriföretag eller samhällsviktiga verksamheter. Även mindre företag kan vara beroende av styrsystem som är avgörande för att den dagliga verksamheten ska fungera.

Dizparcs cybersäkerhetsexperter rekommenderar att börja med följande åtgärder.

1. Kartlägg all uppkopplad utrustning

Det första steget är att veta vilka system som finns, vad de används till och vem som ansvarar för dem. Många organisationer har utrustning som installerats och förvaltas av externa leverantörer, ibland utan att den egna IT-organisationen har full insyn.

Inventera verksamhetens OT- och IoT-system, identifiera vilka som är verksamhetskritiska och dokumentera hur de är anslutna. Prioritera utrustning där ett avbrott eller en felaktig inställning kan få stora konsekvenser.

2. Begränsa åtkomsten från internet

Styrsystem ska inte vara direkt tillgängliga från internet om det inte är absolut nödvändigt. Kontrollera vilka enheter och administrativa gränssnitt som är exponerade och stäng åtkomst som inte behövs.

Där fjärråtkomst krävs bör den ske genom skyddade anslutningar med stark autentisering, tydlig behörighetsstyrning och möjlighet att följa upp vem som har anslutit.

3. Ställ tydliga säkerhetskrav på leverantörerna

Externa leverantörer ansvarar ofta för installation, drift, övervakning och underhåll av verksamhetskritisk utrustning. Det innebär att deras säkerhetsrutiner också påverkar er risknivå.

Ta reda på vilka leverantörer som har fjärråtkomst, hur åtkomsten skyddas och hur säkerhetsuppdateringar hanteras. Säkerställ att det finns tydliga avtal kring ansvar, incidentrapportering och åtgärder vid misstänkta intrång.

4. Separera kritiska system från övriga nätverk

Om ett system blir komprometterat ska angriparen inte enkelt kunna röra sig vidare till andra delar av verksamheten.

Genom att segmentera nätverken och begränsa kommunikationen mellan olika system kan konsekvenserna av ett intrång minska. Särskilt känslig utrustning bör placeras i separata, skyddade nätverksmiljöer med strikt kontrollerad åtkomst.

5. Säkerställ uppdateringar och säkra inställningar

Äldre styrsystem kan ha kända sårbarheter, föråldrad programvara eller standardlösenord som aldrig har bytts.

Kontrollera att utrustningen fortfarande får säkerhetsuppdateringar och att leverantörernas rekommendationer följs. Byt standardlösenord, avaktivera funktioner som inte används och planera för hur system som inte längre stöds ska ersättas eller skyddas.

Uppdateringar av OT-system behöver samtidigt planeras och testas med hänsyn till driftsäkerheten.

6. Övervaka förändringar och avvikande beteenden

Det räcker inte att skydda systemen mot intrång. Verksamheten behöver också kunna upptäcka när något avviker från det normala.

Det kan handla om oväntade inloggningar, förändrade temperaturinställningar, ändrade börvärden eller kommunikation från okända enheter.

Säkerställ att kritiska förändringar loggas och att relevanta larm når rätt personer. Där konsekvenserna kan bli stora bör det även finnas oberoende skydd och larm som inte är beroende av samma styrsystem som riskerar att angripas.

7. Förbered verksamheten på att systemen kan sluta fungera

En viktig fråga är vad som händer om ett styrsystem plötsligt inte längre går att lita på.

Finns det möjlighet att styra utrustningen manuellt? Vet personalen hur den ska agera? Går det att isolera ett angripet system utan att hela verksamheten stannar?

Ta fram rutiner för hur kritiska funktioner ska upprätthållas vid en incident. Testa återställning, ansvarsfördelning och kommunikationsvägar tillsammans med berörda leverantörer. En genomtänkt kontinuitetsplan kan göra stor skillnad för hur omfattande konsekvenserna blir.

Cybersäkerhet måste omfatta hela verksamheten

De senaste incidenterna visar hur snabbt ett digitalt intrång kan få konkreta konsekvenser i den fysiska världen. När kylsystem slutar fungera, produktionen stannar eller fastighetsteknik manipuleras blir cybersäkerhet en fråga om verksamhetens förmåga att fortsätta fungera.

Det ställer nya krav på samverkan mellan IT, drift, fastighetsansvariga, leverantörer och ledning. Säkerhetsarbetet behöver utgå från verksamhetens samlade beroenden, inte enbart från de system som traditionellt tillhör IT-avdelningen.

Att kunna svara på frågan om vilka uppkopplade system som kan påverka verksamheten om de angrips är ett viktigt första steg mot att bygga en mer motståndskraftig verksamhet.