Motståndskraft byggs innan den behövs: En rapport från Morgondagens Totalförsvar i Karlstad
Vad innebär det egentligen att vara redo när samhället utsätts för stora påfrestningar? Efter en dag på Morgondagens Totalförsvar 2026 i Karlstad tar vår cybersäkerhetsexpert Fredrik Lindholm med sig en tydlig insikt. Sveriges motståndskraft skapas inte enbart av Försvarsmakten, myndigheter och robust infrastruktur. Den byggs av oss alla, och näringslivet har en viktig roll att spela.
Under veckan samlades över 700 personer i Karlstad för årets upplaga av Morgondagens Totalförsvar, en mötesplats för näringsliv, offentlig sektor, myndigheter och andra aktörer som på olika sätt är en del av Sveriges beredskap. På scenen fanns bland andra försvarsminister Pål Jonson, minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin, jämställdhetsminister Nina Larsson och amiral Rob Bauer, tidigare ordförande för Natos militärkommitté.
Samtalen under dagen kretsade kring statens ledarskap och ansvar, men också kring vad som krävs av oss alla när omvärlden förändras i grunden. För Fredrik blev dagen framför allt en påminnelse om hur brett begreppet totalförsvar faktiskt är och hur viktigt det är att förstå sin egen roll.
"Det är lätt att tänka på militär förmåga, beredskapslager, energiförsörjning och robust infrastruktur. Men totalförsvaret är större än så. Det handlar om hela samhällets förmåga att fortsätta fungera, och där är vi alla en del av lösningen. Det väcker också frågan om vad jag själv kan bidra med när det väl gäller", förklarar han.
Vardagen måste fungera även när samhället prövas
En återkommande lärdom från Ukraina är att krig inte innebär att det vanliga samhället helt upphör. Skolor behöver fortsätta undervisa, företag behöver fungera, butiker hålla öppet och människor kunna leva sina liv samtidigt som landet försvaras.
Under dagen delade Ukrainas ambassadör i Sverige, Svitlana Zalishchuk, med sig av erfarenheter från ett land där dessa frågor sedan flera år är en del av verkligheten. Tillsammans med Georg Andrén, landshövding i Värmlands län, diskuterade hon vilka lärdomar Sverige kan dra. En tanke som fastnade särskilt var hur kriser också kan tvinga fram kreativitet och nya lösningar när ett samhälle snabbt behöver ställa om.
Just förmågan att hantera den chock som ett angrepp innebär och samtidigt hålla samhället igång gjorde extra starkt intryck på Fredrik.
"Jag slås alltid av berättelserna från Ukraina om hur snabbt ett helt samhälle kan behöva ställa om och samtidigt hålla vardagen igång. Det visar hur viktig motståndskraften är på alla nivåer och vi har mycket att lära av deras erfarenheter. Jag tycker att jämställdhetsminister Nina Larsson sammanfattade en central del av budskapet under dagen när hon tydligt sa att vi inte är motståndskraftiga om vi inte alla är redo", fortsätter Fredrik.
Försvarsminister Pål Jonson och Nina Larsson lyfte också olika perspektiv på styrka, uthållighet och handlingsfrihet, militärt, civilt och i samhället som helhet. En viktig del är förståelsen för varför beredskapen behövs och vilken roll var och en av oss har. Förståelse skapar förutsättningar för både engagemang och en starkare försvarsvilja.
Digital motståndskraft är också en del av beredskapen
Cyberangrepp och påverkansoperationer återkom i flera delar av programmet. Till skillnad från många andra hot är de i allra högsta grad något som företag, myndigheter och privatpersoner redan behöver förhålla sig till i vardagen. Det finns därför en tydlig koppling mellan diskussionerna om totalförsvar och det löpande säkerhetsarbete som sker i svenska verksamheter.
"Jag vill inte likställa cybersäkerhet med något så allvarligt som krig, men det finns en viktig princip som är densamma. Motståndskraft bygger man innan den behövs. Genom robusta säkerhetsmekanismer, genomtänkta arbetssätt och medarbetare som vet hur de ska agera minskar vi vår sårbarhet. Det stärker det enskilda företaget, men också samhället omkring oss", konstaterar Fredrik.
Det handlar inte enbart om tekniskt skydd. Påverkansoperationer syftar exempelvis till att skapa osäkerhet, förstärka motsättningar och minska tilliten till samhällets institutioner. Förmågan att värdera information och förstå hur påverkan fungerar blir därför ytterligare en del av vår gemensamma beredskap.
Från insikt till handling
En central fråga under dagen var hur vi går från ord och ambition till faktisk förmåga. Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, talade klarspråk om just den förflyttningen, medan Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar, lyfte hur den ökade beredskapen behöver omsättas i konkret handlingskraft.
Sverige har på kort tid stärkt sitt fokus på försvar, beredskap och säkerhet. Samtidigt fastnade Fredrik för ett budskap från Jan Garton, generaldirektör för Myndigheten för totalförsvarsanalys, som handlade om att vi behöver vara öppna med de områden där Sverige ännu inte är så bra som vi skulle vilja vara. För Fredrik är det ett viktigt perspektiv även utanför totalförsvarsområdet och något som tydligt kopplar an till hans arbete med cybersäkerhetsfrågor.
"Ska vi bli bättre på cybersäkerhet måste vi våga se våra brister. Ibland behöver vi fatta beslut, börja arbeta och sedan justera längs vägen. Vi kommer inte att göra allt rätt från början, men det får inte bli ett skäl till att vänta", säger Fredrik.
En bordsgranne under lunchen sammanfattade förmiddagens diskussioner med orden "klarsynt utan krusiduller om vad som sker". Det är också den känsla Fredrik tar med sig från dagen.
Motståndskraft skapas inte först när något händer utan byggs varje dag, i våra myndigheter och samhällsfunktioner, men också i våra företag, våra digitala miljöer och hos människorna som arbetar i dem. Förståelse för vår egen roll är en viktig början, men den behöver också omsättas i handling. Ju bättre förberedda vi är tillsammans, desto bättre förutsättningar har vi att fortsätta fungera när samhället verkligen prövas.
Vill du veta mer?
Johan Nilsson
Dizparc Karlstad
Viktor Sjögren
Dizparc Jönköping
